Det är roligt att synda

Idag bjuds det på intet mindre än Péché Mortel från Kanadensiska bryggeriet Dieu du Ciel som spottar ur sig bra öl till synes på löpande band. Trogna läsare minns den från kalendern 2008 då deras Solstice d'Hiver fanns med.

Deras vana trogen när det gäller minst sagt udda men slagkraftiga namn så betyder ölets namn "Dödssynd".

Kolsvart till färgen, endast en liten aning rött skymtar när glaset hålls tätt intil en stark spotlight. Ett kaffefärgat skum som ligger kvar i glaset extremt länge.

Doften är lika kraftig som färgen och bjuder på nymalet kaffe, mörk choklad, rostad malt, vinös sötma, en blygsam aning körsbär och en ack så svag ton av kaffesump i slutet.

Som väntat så har ölet en stor kropp. Sötma, rostad malt, massor av kaffe och mörk choklad. Bänd men aldrig frän & syrlig i smaken, utan alltjämt rund och mjuk. En väldigt torr humleavslutning med ett förvånansvärt litet inslag av metall med tanke på alkohol och sötma som ska motas i gring av humlen. En fruktig, lätt syrlig smak anas mitt i alltihop, inte riktigt körsbär men inte syrlighet från rostad malt heller. Värmande men aldrig eldig.

Långlivad eftersmak av kaffe och mörk choklad och den städse närvarande torrheten från humlen.
5+
De har lyckats igen. Smakrikt, fylligt, alkoholstarkt på 9,5% men väl avvägt och aldrig att det slår över i storhetsvansinne som en amerikansk triple extra super hopped double espresso double IPA.

Vintersolstånd!

Ja, idag blev det äntligen vintersolstånd. Rent astronomiskt vände det för lite mer än en vecka sedan, men nu talar vi om Solstice d'Hiver från kanadensiska Dieu du Ciel.

Rödtonad bärnstensfärg, lite jästdisig, med ett ljust krämigt skum som inte viker en tum i glaset, riktigt seglivat och det lämnar massor med brysselspets på sidorna.
En kraftig doft av malt, vinös sötma, rostad malt, kola. En matchande kraftig kropp, krämig munkänsla, nästan mousseliknande, maltig, söt med rostade smaker, vinös och en smula eldig. En kraftig humlebeska ger ett lätt metalliskt bett som övervinns av en andra våg med sötma, lite sirapssöt med kolatoner och aningen brändhet. Smaskens!
Eftersmaken som är riktigt långdragen präglas av en söt maltighet och en besk, lite blommig humle. WOW!
5+

Snäppet bättre än Hibernation, åtminstone så är det inte så galet besk som Hibernation var innan de tog ner den en aning (eller så har jag helt enkelt börjat vänja mig vid vansinnigt beska öl), men jag gillar även smaksvängningarna i den här ölen. Väntade smaker, men inte på det sättet.