Timman är slagen för lucköppningen den 27:e. Resultatet blir Slottskällans Imp. Stout vs. N:O Imp Stout, kalenderns 5:e och sista dubbel. Uppsala mot Norrköping, två svenska mikrobryggerier med mer än 10 år på nacken och ett sortiment med bra spridning och av hög klass. I sanning en giganternas kamp.
Nils Oscar Imperial Stout, 330 ml flaska, 7%
Slottskällans Imperial Stout, 330 ml flaska, 9%
Tärningen är kastad, det finns ingen återvändo...
UTSEENDE:
Nils Oscar (N:O): Kolsvart, även mot en lampa. Inga spår av jäst i flaskan och de allra sista dropparna är klara med en lampa bakom. Ett tunt kaffefärgat skum med OK varaktighet.
Slottskällans (SB): Kolsvart men rubinröd mot en lamp. Tydlig bottensats av jäst i flaskan. Kaffefärgat skum, OK varaktighet.
DOFT:
N:O : Medelstor doft, hårdrostad malt, mörk choklad, kaffe, fikon. Verkar en smula knuten. För kall? 15 minuters väntan i glaset ger inte mer än lite mörkt rågbröd och vore den för kall hade jag hoppats på mer än så.
SB: Medelstor doft i glaset men märkbar så snart kapsylen är av. Maltig, hårdrostad malt, söt, alkohol, mörk sirap.
SMAK:
N:O : Medelfyllig, hårdrostad malt, mörk choklad, lätt bränd, kaffee, väldigt torr finish lite metallisk. Eftersmaken är rostad malt med choklad som ligger kvar en stund.
SB: Stor kropp, maltig, söt från både alkohol och restsocker, vinös, karamellig sötma, nästan chokladfudge, kaffe. Torkad frukt, plommon, fikon. Viskös och tycks lägga sig som en film i munnen. En torr avslutning som motar all sötma effektivt, lätt metallisk. Eftersmaken av rostad malt, choklad och kaffe återföljs av torkad frukt.
BETYG:
N:O :3
Det är ingen dålig öl, men ingenting utöver det vanliga heller. Avsaknaden av jäst gör mig lite fundersam, men med tanke på att Samichlaus ändrar sig på fem år (dock med dubbla alkoholhalten) så kanske man ska lägga undan en flaska eller fem? Bäst Före november 2014.
SB: 5-
Riktigt bra redan nu, ett par pinnhål även Nils Oscar på skalan. Det vore spännande att se hur den utvecklar sig över tiden, den har såväl smaker som socker och jäst att arbeta med, så det kommer definitivt hända saker. Bäst Före 2018, vecka 21 (troligen för att de sätter fram dem tio år).
Visar inlägg med etikett chokladfudge. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett chokladfudge. Visa alla inlägg
söndag 28 december 2008
Giganter i små flaskor, del II
På juldagen behagade slumpen bjuda på Corsendonk 2007 vs 2008, kalenderns 4:e dubbel! och jag kan inte annat än säga "ÄNTLIGEN!"
Corsendonk är ingenting mindre än 8,5% julgodis på 250ml-flaskor.
Vad gäller förfarandet så kör jag samma procedur som tidigare.
UTSEENDE:
2007: En mörkt rubinröd färg och en mycket lätt disighet, det är dock väldigt lite jäst i flaskorna, med ett ljusbeige skum som är riktigt hållfast. Mycket CO2, vilket även syns på bilden ovan, 2007:an är flaskan till höger. En välkommen överraskning efter besvikelsen på 2007 års Hibernation.
2008: Som ovan fast med något mer kolsyra, men det är ingen markant skillnad
DOFT:
2007: Kraftig doft. Torkad aprikos som inte har gett upp andan sedan förra året, cantalopemelon, fruktig, söt, en engelsk fruktkaka i flytande form, engelsk apelsinmarmelad, vinös, alkohol, torkade frukter, en mycker liten ton av pappighet, kryddor (kanel, nyriven muskot, enbärsaktig), chokladfudge. Komplex.
2008: Kraftig doft. Det absolut första som far i skalen är: WOW! eftersom det på något vis lutar lite som min hemblandade mumma tidigare i kalendern i år. Jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det är då det inte finns någon enbär, ingerfära eller pomerans som direkt sticker ut. Gissningsvis är det sötman som ger det hela en ton av sockerdricka. Tonerna av persika/aprikos som man vanligtvis finner dyker upp efter ett tag. Engelsk apelsinmarmelad, söt, alkohol, vinös. Komplex.
SMAK:
2007: Medelstor kropp men åt det lättare hållet (en långsam förjäsning av restsockret? Det kanske kan förklara den fortsatt höga kolsyrehalten?). Maltig, söt, fruktig, torr humleavslutning. Eftersmaken är mestadels torkade frukter jämte beskan.
I de sista dropparna visar sig också jästsedimentet, i flaskan ser man inga spår efter sediment, men de sista dropparna är disiga.
2008: Medelstor kropp, lätt moussig munkänsla även 45 efter första uphällningen (med in liten påfyllning 20 min senare). Fruktig, melon, aprikos, söt, lättrostad malt med en lång torr humleavslutning. Lika mycket (?) jäst här som i den andra flaskan.
BETYG:
2007: 5+
Den har åldrats med allra största behag och om möjligt utvecklat ännu mer fruktighet och massor av kryddor utöver det. På samma gång har den behållt sin kolsyra och den avslutande torrheten. Bravo!!
Lot# H14:06 Bäst Före 03/10/09, men jag kommer spara en flaska till nästa jul ändå, bara för att se hur den klarar sig.
2008: 5+
Som alltid en underbar öl när man lyckas undvika de dåliga batcherna, som dock inte tycks vara många, jag vet ingen som råkat på dem i år, men 2007 hade lite problem.
Lot# C09:00, Best Before 17/10/10
Corsendonk är ingenting mindre än 8,5% julgodis på 250ml-flaskor.
Vad gäller förfarandet så kör jag samma procedur som tidigare.
UTSEENDE:
2007: En mörkt rubinröd färg och en mycket lätt disighet, det är dock väldigt lite jäst i flaskorna, med ett ljusbeige skum som är riktigt hållfast. Mycket CO2, vilket även syns på bilden ovan, 2007:an är flaskan till höger. En välkommen överraskning efter besvikelsen på 2007 års Hibernation.
2008: Som ovan fast med något mer kolsyra, men det är ingen markant skillnad
DOFT:
2007: Kraftig doft. Torkad aprikos som inte har gett upp andan sedan förra året, cantalopemelon, fruktig, söt, en engelsk fruktkaka i flytande form, engelsk apelsinmarmelad, vinös, alkohol, torkade frukter, en mycker liten ton av pappighet, kryddor (kanel, nyriven muskot, enbärsaktig), chokladfudge. Komplex.
2008: Kraftig doft. Det absolut första som far i skalen är: WOW! eftersom det på något vis lutar lite som min hemblandade mumma tidigare i kalendern i år. Jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det är då det inte finns någon enbär, ingerfära eller pomerans som direkt sticker ut. Gissningsvis är det sötman som ger det hela en ton av sockerdricka. Tonerna av persika/aprikos som man vanligtvis finner dyker upp efter ett tag. Engelsk apelsinmarmelad, söt, alkohol, vinös. Komplex.
SMAK:
2007: Medelstor kropp men åt det lättare hållet (en långsam förjäsning av restsockret? Det kanske kan förklara den fortsatt höga kolsyrehalten?). Maltig, söt, fruktig, torr humleavslutning. Eftersmaken är mestadels torkade frukter jämte beskan.
I de sista dropparna visar sig också jästsedimentet, i flaskan ser man inga spår efter sediment, men de sista dropparna är disiga.
2008: Medelstor kropp, lätt moussig munkänsla även 45 efter första uphällningen (med in liten påfyllning 20 min senare). Fruktig, melon, aprikos, söt, lättrostad malt med en lång torr humleavslutning. Lika mycket (?) jäst här som i den andra flaskan.
BETYG:
2007: 5+
Den har åldrats med allra största behag och om möjligt utvecklat ännu mer fruktighet och massor av kryddor utöver det. På samma gång har den behållt sin kolsyra och den avslutande torrheten. Bravo!!
Lot# H14:06 Bäst Före 03/10/09, men jag kommer spara en flaska till nästa jul ändå, bara för att se hur den klarar sig.
2008: 5+
Som alltid en underbar öl när man lyckas undvika de dåliga batcherna, som dock inte tycks vara många, jag vet ingen som råkat på dem i år, men 2007 hade lite problem.
Lot# C09:00, Best Before 17/10/10
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)