Tomtarna på loftet anno 2008

Ja, de borde väl nästan bli det, årets årgång av Chouffe N'ICE som har stått i kylen medan 2007 års flaska mestadels stod i källaren ett par trappor ner.

Ingen bild på dagens flaska tyvärr, men eftersom den är identisk med gårdagens så är det ingen större förlust. Färgen på ölen är mer åt det ljust kastanjebruna hållet snarare än körsbärsröd, annars är de identiska även där. Skummet är något ljusare på den färska varianten, annars är det samma där.
På tal om identiska... Flaskorna är inte årgångsmärkta på något sätt, så det enda sättet att hålla isär dem är bäst före-datum.
För 2007:an anges detta till augusti 2009 medan det för årets version är satt ända till augusti 2011. Av någon anledning har man alltså valt att lägga till ett år. Förvisso köpte jag 2007:orna ganska sent (läs:efter nyår och jagade de sista prisnedsatta flaskorna) men att det skulle vara den bidragande orsaken har jag svårt att tro. Det är inte utan spänning som jag ser fram emot vad bäst före-datum blir på 2009 års Bolagssläpp. Kanske det är läge att märka årgångarna med färgade band runt flaskhalsen i öllagret?

Ölen då? Jo tack, den är försvinnande god och har en kraftig arom med sötma från alkohol och restsocker, kryddig timjan, italienska mandelskorpor, amaretto och alkohol.
Kroppen är stor med alkoholsötma, vinös och värmande men aldrig eldig. Restsockersötma, mandel, en anstrykning av kryddig humle innan den torra avslutningen som dröjer sig kvar med timjan och en antydan av apelsin.

Jag måste tillstå att 2008:an (föga oväntat) har en lättare, fräschare och fruktigare ton än 2007:an, och jag föredrar dem så. Inte så att jag tycker illa om den lagrade, den utvecklade körsbärstonen är rätt häftig, även om den inte riktigt når upp till vad en del lagrade imperial stouts kommer upp i. Fräschören i kroppen, mandeltonerna och den nu närvarande apelsintonen vinner slaget, även om det är strid på kniven om vem som avgår med segern.
5.

Hur var då 2007:orna som färska?
Här finns 2007 års kalenderinlägg (scrolla ner till den 26:e, där kan man även hitta en bild på det årets upplaga). Jag hittar inte samma initiala spretighet i 2008:orna, eller de kraftigare citrustonerna. Ölen är dock lika drickbar trots sina 10%, i såväl färskt som lagrat skick, och priset är det fortfarande inget fel på. 50:- för en storflaska eller 0,66:-/cl eller
en burk Sofiero Original för 16:60:- (för att anamma lite spextitulering) kan väl kännas dyrt om man jämför med Sofiero, men inte för andra belgare som kostar mostvarande 1:-/cl.

Å andra sidan, skulle jag köpa en Sofiero och den verkligen smakade som om den var värd 0:66:-/cl (dvs att den smakar allt annat än Ramlösa) så vore jag ganska nöjd.