Lucka nummer tre bjuder på Twelve Days från brittiska Hook Norton. Givetvis är det en anspelning på den välkända engelska julslagdängan som inkluderar en rapphöna i ett päronträd (f.ö. färgglatt återgiven på etiketten).Ölet är djupt mahognyfärgat med ett ljust kaffefärgat skum som håller riktigt länge och mest av allt liknar en nyväckt jästkultur.
Doften var något klenare än jag väntat mig, fylld av rostad malt, choklad och en ton av maltsötma. Varefter ölet kryper upp i temperatur smyger det sig in lite lakritstoner i doften.
En medelfyllig kropp bjuder på ett öl med hög hinkabilitetsaktor, hårdrostad malt, choklad som övergår i kaffe och torra astringenta rostade smaker som blandas med den avslutande humlebeskan. Tyvärr blir den senare en smula metallisk när ölen blir varmare.
Även om det finns förhållandevis gott om smaker i ölet (det är definitivt inte blaskigt) så kan jag inte komma ifrån känslan att det saknas en eller ett par faktorer som lite mer nyanserad doft, en komplexare humleprofiloch en längre eftersmak. Måhända är det bara undertecknad kalenderöppnare som är lite för insnöad på belgisk ale och skulle må bra av ett par rejäla pint klassisk stout för att få lite mer balans i livet.
Däri ligger även grunden för mitt betyg: Jag ser inget riktigt bra skäl, annat än namnet, till varför jag skulle ta en pint av denna istället för en vanlig hederlig Guinness eller Caffrey's.
Etiketten kunggör i gula versaler "DELICIOUSLY DARK & STRONG".
Färg har dock aldrig varit något större kriterium för en god öl, och vad STRONG anbelangar så är det väl mest ett utslag av real ale-konsumtionen i bryggarnas hemland (som jag faktiskt är lite avundsjuk på) snarare än något annat. När ölet ligger på en normalstandard för en vanlig svensk lager har jag svårt att se något avvikande i det. Tack och lov för det faktum att inte heller alkoholhalten är ett kriterium för ett gott öl.
Betyget blir trots allt 2+ och liksom i den gamla slagdängan där gåvorna blir av bättre karaktär än den i trädet uppskrämda rapphönan (dock en smula tvivelaktigt då rapphöna är gott och päron duger till såväl cider som mjöd) varpå dagarna går, tar jag fasta på att årets kalender ännu bara är i sin linda och ser framtiden an.
